Friday, November 23, 2012

Aktivister från Jemen och Syrien på Amnestys årsmöte

Amnesty Press om årsmötet 2006 i Göteborg


Den sista dagen på Amnestys årsmötet 2012 avslutades med ett seminarie där demokratiaktivisterna Kamal al-Labwani, från Syrien, och jemenfödda Hana Al-Khamri svarade på frågor om aktivism i Syrien och Jemen. 
 
Kamal al-Labwani är grundare av det syriska oppositionspartiet Liberal Democratic Union. I över ett årtionde satt han fängslad på grund av sina politiska åsikter. När han i höstas frigavs fick han politisk asyl i Sverige och arbetar nu heltid med att hjälpa oppositionen i landet och det kommande arbetet med att skapa ett nytt Syrien.
Hana Al-Khamri är något så ovanligt som en kvinnlig journalist från Jemen. Efter att ha kämpat i år mot fördomar i Saudiarabien och Jemen hamnade hon via Danmark i Sverige och jobbar nu som kolumnist på Svenska Dagbladet.
 
Kamal al-Labwani & Hana Al-Khamri.

Jemen har likt många andra länder i regionen genomgått flera samhällsomvälvande händelser på 1900-talet utan att ens snudda vid att bli demokratiskt. Från kungadöme till koloni och sedan till diktatur. Den senaste decennierna har flera inbördeskrig mellan landets norra och södra delar utspelats och 1990 blev landet en samlad republik under president Ali Abdullah Saleh, som innan dess ledde Nordjemen sedan 1978. Syrien har likt Jemen gått från att vara kolonialiserat till att bli en diktatur. 1970 tog Hafez al-Assad makten i en oblodig militärkupp. År 200 lämnades makten över till sonen Bashar al-Assad. Bådaregimerna har bemött protesterna med våld och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. I Jemen har Ali Abdullah Saleh avgått och lämnat makten till sin vicepresident Abd Rabu Mansur Hadi. Ett maktöverlåtande som inte medfört några demokratiska reformer och inte stillat människors krav på ett nytt Jemen. I Syrien vägrar Bashar al-Assad att avgå vilket, tillsammans med världssamfundets oförmåga att agera, gör att landet allt mer närmar sig ett fullskaligt inbördeskrig som hitintills krävt uppskattningsvis 10 000 människors liv.
Seminariet leddes av Amnestys kampanjsamordnare, Katarina Bergehed som ställde frågorna.
Hur startade revolutionen i era länder?
- Den startade i mars 2011 fast det har egentligen pågått en revolution i Syrien ända sedan Baathpartiets fick makten men förtrycket har varit så hårt att oppositionen inte lyckats organisera sig. I och med att tekniken utvecklats och sociala medier vuxit sig starkare så har också oppositionen gjort det och därför tror jag att vi har lyckats resa oss, berättade Kamal al-Labwani
- I början av 2011 försökte president Ali Abdullah Saleh genomföra en rad odemokratiska konstitutionella förändringar som bland annat skulle tillåta honom att överlåta makten till sin son. Reformerna blev för mycket för människorna och när en aktivist i Tunisien satte eld på sig själv tändes en gnista bland människorna i Jemen. I Jemen har vi inte lyckats dra samma nytta av ny teknik och sociala medier som Syrien har gjort. Det finns knappt någon tillgång till internet och elen är bara påslagen ett par timmar om dagen. Istället har aktivisterna använt mobiltelefoner och SMS, sade Hana Al-Khamri.
Är protesterna inte bara en revolution för demokrati och politiska rättigheter utan även en revolution mot patriarkatet?
- Ja det tror jag, det var ju kvinnor som startade protesterna. Många i Jemen är analfabeter och kvinnorna som samlades på Change Square började utbilda varandra, vilket kan ses som en revolution i sig. I takt med att oppositionen har växt har också de islamistiska grupperna, med sin syn på kvinnan, fått mer utrymme vilket kan ha tvingat tillbaka de kvinnliga aktivisterna en aning, berättade Hana Al-Khamri.
- Det som händer i Syrien är en revolt mot diktaturen och om den lyckas tror jag också att det per automatik medföljer en kvinnlig revolution. Alla är aktivister i den syriska revolutionen, oavsett kön. Det finns kvinnor som är med och leder det oppositionella arbetet men tyvärr inte tillräckligt många i SNC, Syriens nationella råd, och det måste vi förändra. Sedan måste vi se till att kvinnor blir delaktiga i det kommande lagstiftande arbetet, sade Kamal al-Labwani.
Vad bör aktivister utanför Jemen och Syrien göra för att hjälpa till och vad kan vi lära oss av ert arbete?
- Vi vill att ni sätter press på era regeringar för varje gång en resolution från FN:s säkerhetsråd skjuts upp så dödas tusentals människor. Dessutom att ni fortsätter att uppmärksamma Syrien i media och hjälper flyktingar. Sedan kommer Syrien behöva hjälp med att anamma de mänskliga rättigheterna som aldrig haft något starkt fäste i landet, sade Kamal al-Labwani.
- Aktivisterna i Jemen behöver bli hörda, omvärlden måste lyssna på dem så att de känner stöd och orkar hålla gnistan vid liv. Det är kreativiteten och engagemanget som som aktivisterna i Jemen kan dela med sig av, se bara på den här videon, berättade Hana Al-Khamri och avslutade seminariet med att spela upp en videon som ungdomsaktivister gjort.
Tex: Jacob Bomgren
Foto: Annie Beckman

No comments:

Post a Comment