Dom chockar Marocko

 

Hana Al-Khamri

Den arabiska vårens vindar nådde Marocko för ett år sedan. Den kungliga familjen reagerade snabbt med reformer i ett försök att undvika större protester, vilket till stor del tycks ha lyckats. Men fängelsedomen mot rapparen El-Haqed chockar landets människorättsorganisationer.

 

Den marockanska varianten av den arabiska våren är känd som 20 februari-rörelsen. Inspirerad av protesterna i Tunisien och Egypten krävde denna nationella proteströrelse att monarkin friger alla politiska fångar. Krav ställdes också på social rättvisa, frihet och ett stopp för korruptionen.
Kung Mohammed VI som suttit på tronen sedan 1999, då han efterträdde sin far, svarade med ett uttalande i en tv-intervju i mars förra året. Där erbjöd han sig att trimma sina befogenheter enligt en konstitutionell reform som vann överväldigande stöd i en folkomröstning i juli.

Reformerna stärkte parlamentets roll på olika sätt. Premiärministern, som tidigare valdes fritt av kungen, ska nu väljas från det största partiet. Premiärministern ska leda regeringen, i stället för som tidigare kungen, och kan upplösa parlamentets underhus och utlysa nyval. Kungen behöll dock makten över landets säkerhets- och utrikespolitik, universiteten samt allt som gäller religionen.

– Parterna enades om att religionen skulle styras av kungen. Vad detta innebär i praktiken är att han kan bli en påve med kraft, eftersom han också kontrollerar armén. De resterande sakfrågorna är styrda av regeringen, säger Rahma Bourquia, sociologiprofessor vid Mohammed V-universitetet i Marocko.

Till skillnad från upproren i Egypten och Tunisien ställdes det inga krav i Marocko på att störta de styrande – den kungliga familjen.
– Monarkin är accepterad i samhället kulturellt och historiskt, varken det moderata islamistiska partiet eller vänsterpartiet vill avskaffa monarkin, säger Rahma Bourquia.
Monarkin är mycket populär, särskilt för dem som bor på landsbygden, enligt Bourquia. Kungens reformförslag fick också stöd av 98 procent av rösterna i den folkomröstning som genomfördes.
I november hölls parlamentsval där det islamistiska partiet Rättvise- och utvecklingspartiet, PJD, vann stort. Partiet säger sig hämta inspiration från det turkiska Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP.
PJD undvek att fokusera på frågor om alkohol och huvuddukar för kvinnor, samtidigt som man avfärdade den turkiska modellen av sekularisering, berättar Bourquia.

I en intervju med den Londonbaserade arabiska tidningen al-Quds al-Arabi lovade den nya regeringens kommunikationsminister, Mustapha Khalfi, från islamistiska PJD, att pressfrihet och även konstnärlig frihet garanteras konstitutionellt i Marocko. Men nu frågar sig många i Marocko hur det egentligen är med den saken.

Den 24-årige rapparen El-Haqed, eller Mouad Belrhouate som han egentligen heter, har gjort sig känd för att kritisera Marockos kungahus, korruptionen och bristerna i landets rättssystem.
I fredags dömdes han till ett års fängelse för att i en låt ha förolämpat statsanställda.
Detta har chockat lokala människorättsorganisationer, som nu ifrågasätter de politiska reformerna.
– Det här är skandalöst. De tror att de kan tysta våra röster med denna typ av straff, säger Fatna Bik, medlem av det marockanska Förbundet för mänskliga rättigheter till AP.

Naken bild av arabiska män utmanar

This article has been published by Svenska Dagbladet, Sweden's second biggest newspaper in Stockholm 

Män från Mellanöstern framställs ofta som våldsamma och farliga i västerländska medier. Genom sina porträtt vill irakisk-kanadensiska fotografen Tamara Abdul Hadi förändra den negativa stereotypa bilden av arabiska män.

Den samtida arabiska kvinnan har beskrivits av många fotografer. Tamara Abdul Hadi, 31 år, har länge känt att den arabiska mannen varit förbisedd. Hennes ambitiösa projekt ”Föreställ dig en arabisk man” är ett försök att bryta den stereotypa bilden av arabiska män som aggressiva och macho.
Tamara Abdul Hadi har jobbat som fotograf för stora tidningar som New York Times, The Guardian, The Wall Street Journal och Financial Times samt för nyhetsbyråer som Reuters.
Serien av fotografier är tagna i Egypten, Libanon, Jordanien, Dubai, Palestina och Kanada. De visar män med irakiskt syriskt, palestinskt, libanesiskt, egyptiskt, sudanesiskt, emiratiskt och jordanskt ursprung.

–Jag ville lyfta fram den sensuella skönheten i den arabiska mannen – en outforskad del av deras identitet, förklarar Tamara Abdul Hadi på telefon från Amman.
Männen som hon fotograferar hittar hon antingen genom vänner eller på offentliga platser som gator och stränder eller olika offentliga evenemang.
–De speglar samhället. En del av dem har västerländsk utbildning, andra inte, de är advokater, affärsmän, konstnärer, lärare och studenter.
–De kanske ser likadana ut eftersom de är halvnakna. Jag väljer att fotografera dem på detta sätt för att få en förenande känsla. Jag vill inte att de ska särskiljas och kategoriseras, förtydligar Tamara Abdul Hadi.
Den egyptiske affärsmannen Ahmed, 28 år, träffade hon på ett kafé i Kairo. Precis som många andra svarade han ja när hon frågade om han ville delta i fotoprojektet.
–De flesta män jag träffat håller med om att den bild av arabiska män som förmedlas i medierna är negativ. De har varit respektfulla, stödjande och glada över att få vara en del av mitt projekt. Deras stöd har blivit den drivande kraften bakom projektet.
Arbetet med att dekonstruera den negativa och ensidiga bilden genom en kameralins har inte varit komplikationsfritt. Att en kvinna tar bilder av män som dessutom är halvnakna är kontroversiellt. Men Tamara Abdul Hadi ger inte upp – projektet pågår fortfarande.
–Min plan är nu att fotografera män från övriga länder i Mellanöstern. Jag vill synliggöra mångfalden av arabiska män i regionen, förklarar Tamara Abdul Hadi, som också fått stöd från många kvinnor i arabvärlden för sitt arbete.
Tamara Abdul Hadi föddes i Förenade Arabemiraten, men är uppvuxen i Montreal i Kanada. Hennes irakiska föräldrar är konstnärer, och såväl hennes far som andra manliga släktingar är positiva till projektet.
–Som en arabisk kvinna uppvuxen i väst, fick jag se hur manliga familjemedlemmar kategoriserades antingen som terrorister eller som våldsamma i allmänhet.
Många anser att den stereotypa bilden av arabiska män förvärrats efter 11 september 2001.
–Jag tycker inte bilden var så mycket bättre var bättre före den 11 september. I gamla Hollywoodfilmer framställs arabiska män oftast som stamledare omgivna av ett harem, säger Tamara Abdul Hadi, som stött på många fördomar under uppväxten.
–När jag var 13 år gammal och flyttade till Montreal fick jag frågan om jag red till skolan med kamel i Förenade Arabemiraten.
Målet är att porträttserien ska bli en bok. De avbildade männens olika bakgrunder ska bidra till att omdefiniera bilden av den arabiska mannen. Själv vill hon dock inte synas på bild i tidningen. Inte förrän fotoprojektet är avlutat.

Naken bild av arabiska män utmanar

Män från Mellanöstern framställs ofta som våldsamma och farliga i västerländska medier. Genom sina porträtt vill irakisk-kanadensiska fotografen Tamara Abdul Hadi förändra den negativa stereotypa bilden av arabiska män.

Den samtida arabiska kvinnan har beskrivits av många fotografer. Tamara Abdul Hadi, 31 år, har länge känt att den arabiska mannen varit förbisedd. Hennes ambitiösa projekt ”Föreställ dig en arabisk man” är ett försök att bryta den stereotypa bilden av arabiska män som aggressiva och macho.

Tamara Abdul Hadi har jobbat som fotograf för stora tidningar som New York Times, The Guardian, The Wall Street Journal och Financial Times samt för nyhetsbyråer som Reuters.

Serien av fotografier är tagna i Egypten, Libanon, Jordanien, Dubai, Palestina och Kanada. De visar män med irakiskt syriskt, palestinskt, libanesiskt, egyptiskt, sudanesiskt, emiratiskt och jordanskt ursprung.

–Jag ville lyfta fram den sensuella skönheten i den arabiska mannen – en outforskad del av deras identitet, förklarar Tamara Abdul Hadi på telefon från Amman.

Männen som hon fotograferar hittar hon antingen genom vänner eller på offentliga platser som gator och stränder eller olika offentliga evenemang.

–De speglar samhället. En del av dem har västerländsk utbildning, andra inte, de är advokater, affärsmän, konstnärer, lärare och studenter.

–De kanske ser likadana ut eftersom de är halvnakna. Jag väljer att fotografera dem på detta sätt för att få en förenande känsla. Jag vill inte att de ska särskiljas och kategoriseras, förtydligar Tamara Abdul Hadi.

Den egyptiske affärsmannen Ahmed, 28 år, träffade hon på ett kafé i Kairo. Precis som många andra svarade han ja när hon frågade om han ville delta i fotoprojektet.

–De flesta män jag träffat håller med om att den bild av arabiska män som förmedlas i medierna är negativ. De har varit respektfulla, stödjande och glada över att få vara en del av mitt projekt. Deras stöd har blivit den drivande kraften bakom projektet.

Arbetet med att dekonstruera den negativa och ensidiga bilden genom en kameralins har inte varit komplikationsfritt. Att en kvinna tar bilder av män som dessutom är halvnakna är kontroversiellt. Men Tamara Abdul Hadi ger inte upp – projektet pågår fortfarande.

–Min plan är nu att fotografera män från övriga länder i Mellanöstern. Jag vill synliggöra mångfalden av arabiska män i regionen, förklarar Tamara Abdul Hadi, som också fått stöd från många kvinnor i arabvärlden för sitt arbete.

Tamara Abdul Hadi föddes i Förenade Arabemiraten, men är uppvuxen i Montreal i Kanada. Hennes irakiska föräldrar är konstnärer, och såväl hennes far som andra manliga släktingar är positiva till projektet.

–Som en arabisk kvinna uppvuxen i väst, fick jag se hur manliga familjemedlemmar kategoriserades antingen som terrorister eller som våldsamma i allmänhet.

Många anser att den stereotypa bilden av arabiska män förvärrats efter 11 september 2001.

–Jag tycker inte bilden var så mycket bättre var bättre före den 11 september. I gamla Hollywoodfilmer framställs arabiska män oftast som stamledare omgivna av ett harem, säger Tamara Abdul Hadi, som stött på många fördomar under uppväxten.

–När jag var 13 år gammal och flyttade till Montreal fick jag frågan om jag red till skolan med kamel i Förenade Arabemiraten.

Målet är att porträttserien ska bli en bok. De avbildade männens olika bakgrunder ska bidra till att omdefiniera bilden av den arabiska mannen. Själv vill hon dock inte synas på bild i tidningen. Inte förrän fotoprojektet är avlutat.

Över hundra dog i bombdåd

Hana Al-Khamri

Omkring 100 soldater dödades och över 220 skadades i en attack av en självmordsbombare vid al-Sabeen-torget i huvudstaden Sanaa. Många misstänker förra presidenten Saleh för att ligga bakom.

 

Enligt jemenitiska medier utfördes dådet av en soldat i militäruniform, som hade bomben fasttejpad på kroppen. Den nye försvarsministern Mohamed Nasser Ali tros ha varit målet för attacken. Han klarade sig emellertid oskadd, liksom ett antal höga officerare från försvarsministeriet. Det hundratal soldater som dödades tillhörde antingen säkerhetsstyrkorna eller polisens respektive militärens högskolor.
– Jag hörde explosionen tidigt på morgonen, berättar människorättsaktivisten Amal Basha för SvD. Hon bor bakom al-Sabeen-torget med sina fyra söner.
– Vi hör ofta explosioner i Sanaa, men den här var ovanligt kraftig.

al-Sabeen-torget betraktas som en av de säkraste platserna i Jemens huvudstad Sanaa. Sedan i söndags har torget varit avstängt och säkerheten har varit förstärkt på grund av övningar inför den årliga paraden på nationaldagen i dag.

Nationaldagen firas med anledning av förenandet 1990 av Nordjemen (Jemens arabrepublik) och Sydjemen (Jemens marxistiska folkrepublik) till en gemensam stat. Bombdådet ägde rum under förberedelserna för paraden och därför var det enbart militärer närvarande på torget.

Enligt den jemenitiska nyhetssajten Barakish lyckades det republikanska gardet förhindra ytterligare bombdåd, då två självmordsbombare greps i färd med att begå nya attentat.
Jemen delades i går mellan de som anklagar al-Qaida för dådet – i dess krig mot den sittande övergångsregeringen – och de som lägger skulden för dådet på kretsen kring den avgångne presidenten Ali Abdullah Saleh.

Sedan februari styrs landet av en övergångsregering som tog över efter att den hårt kritiserade presidenten Ali Abdullah Saleh avgått. Dess auktoritet har ifrågasatts av grupperingar inom militären som fortfarande är för Saleh.

I förra veckan togs Saleh in på sjukhus, enligt sitt partis officiella hemsida.
Detta fick kolumnisten Munir Maori på nyhetssajten Almasdar att spekulera i att någonting skulle komma att hända – och att Saleh därför togs in på sjukhus för att slippa undan ansvaret.
Den artikeln spreds i går som en löpeld på sociala medier som twitter och Facebook – och återpublicerades även av andra medier.

Amal Basha tror att bomben är en del av en pågående strid inom armén mellan motståndare och anhängare till den förra presidenten.
– Jemeniterna får betala priset för revolution mot Saleh.
Enligt BBC har en källa från al-Qaidatagit på sig ansvaret för bomben.

Över hundra dog i bombdåd

Omkring 100 soldater dödades och över 220 skadades i en attack av en självmordsbombare vid al-Sabeen-torget i huvudstaden Sanaa. Många misstänker förra presidenten Saleh för att ligga bakom.

  

Enligt jemenitiska medier utfördes dådet av en soldat i militäruniform, som hade bomben fasttejpad på kroppen. Den nye försvarsministern Mohamed Nasser Ali tros ha varit målet för attacken. Han klarade sig emellertid oskadd, liksom ett antal höga officerare från försvarsministeriet. Det hundratal soldater som dödades tillhörde antingen säkerhetsstyrkorna eller polisens respektive militärens högskolor.

– Jag hörde explosionen tidigt på morgonen, berättar människorättsaktivisten Amal Basha för SvD. Hon bor bakom al-Sabeen-torget med sina fyra söner.

– Vi hör ofta explosioner i Sanaa, men den här var ovanligt kraftig.

al-Sabeen-torget betraktas som en av de säkraste platserna i Jemens huvudstad Sanaa. Sedan i söndags har torget varit avstängt och säkerheten har varit förstärkt på grund av övningar inför den årliga paraden på nationaldagen i dag.

Nationaldagen firas med anledning av förenandet 1990 av Nordjemen (Jemens arabrepublik) och Sydjemen (Jemens marxistiska folkrepublik) till en gemensam stat. Bombdådet ägde rum under förberedelserna för paraden och därför var det enbart militärer närvarande på torget.

Enligt den jemenitiska nyhetssajten Barakish lyckades det republikanska gardet förhindra ytterligare bombdåd, då två självmordsbombare greps i färd med att begå nya attentat.

Jemen delades i går mellan de som anklagar al-Qaida för dådet – i dess krig mot den sittande övergångsregeringen – och de som lägger skulden för dådet på kretsen kring den avgångne presidenten Ali Abdullah Saleh.

Sedan februari styrs landet av en övergångsregering som tog över efter att den hårt kritiserade presidenten Ali Abdullah Saleh avgått. Dess auktoritet har ifrågasatts av grupperingar inom militären som fortfarande är för Saleh.

I förra veckan togs Saleh in på sjukhus, enligt sitt partis officiella hemsida.

Detta fick kolumnisten Munir Maori på nyhetssajten Almasdar att spekulera i att någonting skulle komma att hända – och att Saleh därför togs in på sjukhus för att slippa undan ansvaret.

Den artikeln spreds i går som en löpeld på sociala medier som twitter och Facebook – och återpublicerades även av andra medier.

Amal Basha tror att bomben är en del av en pågående strid inom armén mellan motståndare och anhängare till den förra presidenten.

– Jemeniterna får betala priset för revolution mot Saleh.

Enligt BBC har en källa från al-Qaidatagit på sig ansvaret för bomben.

Amnesty kräver press på Bahrain

Nästa helg tänker Bahrain stå värd för en formel 1-tävling. Därför är det hög tid att världen sätter press på landet så att det uppfyller sina reformlöften, skriver Amnesty International i en ny rapport.

  

Vid en manifestation utanför huvustaden Manama i torsdags krävde demonstranter att de som fängslats under upproret skulle släppas fria. Foto: HASAN JAMALI/SCANPIX

Krisen i Bahrain är inte över. Det blev svenska Anna Hagberg, 24, medveten om efter det att hon twittrat från Bahrain och träffat kända regimkritiker. För några dagar sedan greps hon och blev ställd inför två val: att hållas i förvar eller utvisas med första bästa flyg till Paris eller Frankfurt. Hur hon skulle ta sig vidare därifrån till hemstaden Malmö var hennes eget problem, hette det.

Situationen i Bahrain står i fokus av två skäl: Dels risken för att den livstidsdömde människorätts- aktivisten Abdulhadi al-Khawaja, som hungerstrejkar sedan nära två månader, snart kommer att dö. Dels den Grand Prix-tävling som Bahrain med ett års försening ska stå värd för den 21–22 april. Förra våren sköts formel 1-tävlingen upp på grund av oroligheter i landet. Men människorättskrisen är inte över, skriver Amnesty International i en ny rapport om Bahrain.

Trots att regimen gett löften om reformer fortsätter övergreppen. Hundratals personer sitter fängslade för att de deltog i protesterna för drygt ett år sedan. Många har dömts till långa fängelsestraff, vissa till livstid efter bristfälliga rättegångar i militärdomstolar, skriver Amnesty.

En av dem som vittnat om läget på plats är Anna Hagberg. Hon har tidigare arbetat i det lilla öriket som lärarassistent, men åkte tillbaka som turist, för att träffa vänner som människorättsaktivisterna Nabeel Rajib och Zainab al-Khawaja. Den sistnämnda är en av döttrarna till den livstidsdömde och välkände dansk-bahrainiern Abdulhadi al-Khawaja som är svårt medtagen av sin hungerstrejk.

Danska myndigheter vill att han ska få vård i Danmark, men Bahrains myndigheter har hittills varit kallsinniga.

Dagen efter Anna Hagbergs möte med al-Khawajas dotter Zainab blev hon kallad till förhör hos migrationsmyndigheterna.

– Jag ville inte skapa problem för mina vänner så jag vägrade uppge deras namn, säger Anna Hagberg som tillbringat fem dagar i en bahrainsk by där det var stora protester förra året efter det att demokratirörelsen vid Pärlrondellen krossats.

– En av förhörsledarna tog upp sin iPad och visade mitt twitterkonto, säger Hagberg.

Han visade hur hon fotograferat graffiti som kritiserade Bahrains GP-tävling i formel 1 och lagt ut det på Twitter.

– Innan jag blev kallad till förhör avaktiverade jag mitt Twitterkonto och tog bort kontakter på min mobiltelefon. Men de hade uppenbarligen sparat mina tweetar. Det är tydligt att Abdulhadi al-Khawajas hungerstrejk och formel 1-tävlingen är väldigt känsliga frågor, säger Anna Hagberg som nu är tillbaka i Malmö.

I fredags hölls en demonstration i Köpenhamn till stöd för den livstidsdömde Abdulhadi al-Khawaja.

Ett svek mot kampen för demokrati

Saudiarabien symboliserar för oss hjärtat i den arabiska kontrarevolutionen. Det är därför med bestörtning vi har tagit del av uppgifterna om den svenska hjälpen att bygga en avancerad vapenfabrik. Det skriver arabiska demokratiaktivister med flera.

Den saudiska flaggan.

Foto: Hasan Jamali/AP

- Vi är förvissade om att den här politiken inte avspeglar det svenska folkets verkliga önskningar.

Alltsedan Tunisiens diktator Ben Ali föll i januari 2011 har regeringar i väst talat om sitt stöd för demokratin i arabvärlden. Den svenska regeringen är inget undantag. Den har lyft fram svenskt demokratibistånd och kommunikationsteknologi och bjudit in unga aktivister till konferenser och seminarier om de sociala mediernas roll i den arabiska våren. Men handlingar betyder mer än ord, och för många av de som hoppas på demokratisk förändring i arabvärlden utgör den svenska regeringens agerande ett stort svek. Vi blev ledsna när vi hörde att Sveriges vapenexport mer än fyrdubblats på senare år, samtidigt som en växande andel gick till auktoritära regimer. Vi blev ännu mer besvikna när den svenska vapenexporten till arabiska diktaturer fortsatte att öka under 2011, ett år då vanliga medborgare från Marocko till Syrien och Bahrain höjde sina röster och riskerade sina liv i kampen för demokrati och rättvisa.
Men inget går upp mot vår bestörtning när vi fick veta att Sverige inte bara beväpnar diktaturer, utan också aktivt hjälper regimen i Saudiarabien att stärka sin militära kapacitet genom att bidra till byggandet av en avancerad vapenfabrik.

För många av oss representerar Saudiarabien det symboliska hjärtat i den arabiska kontrarevolutionen. För ett år sedan skickades till och med trupper från Saudiarabien till Bahrain för att hjälpa till att krossa det folkliga upproret där. Som en absolut monarki, där kvinnor förtrycks och grundläggande mänskliga rättigheter nekas medborgarna, har Saudiarabien inget intresse av att tillåta demokratisk förändring, varken internt eller i regionen.
Det är naivt att tro att den här sortens samarbete inte gynnar och stärker regimen i dess kamp för att hejda den arabiska våren och tysta all opposition mot dess styre.
Detsamma gäller allt militärt samarbete med auktoritära stater; när människor har gett sig ut på gatorna och krävt demokrati i länder som Egypten, Jemen och Syrien har de i slutändan alltid konfronterats av regimernas väpnade arm, som är de styrande eliternas sista försvarslinje.
Vi är förvissade om att den här politiken inte avspeglar det svenska folkets verkliga önskningar. Vi tror uppriktigt att de inte skulle låta sitt land beväpna och stödja auktoritära regimer om de hade fullständig information om regeringens agerande.
Ett slut på den politiken skulle inte bara vara en viktig solidaritetshandling med demokratiska krafter i arabvärlden – det skulle också vara ett litet men symboliskt steg mot en annan världsordning, där demokrati, solidaritet och mänsklig värdighet betyder mer än ekonomiska och geopolitiska intressen.
MADAWI AL-RASHEED
Saudiarabien, professor i socialantropologi på King's College i London
HANA AL-KHAMRI
Jemen, journalist
ABDULHADI KHALAF
Bahrain, lektor i sociologi på Lunds universitet
HABIBA MOHSEN
Egypten, statsvetare och demokratiaktivist
SAYED MOHAMED ALAWI
Bahrain, human rights activist
JABER ZAIN
Komittén Stöd den syriska revolutionen
PER BJÖRKLUND
Nätverket Solidaritet med Egypten
ANNA EK
ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ett-svek-mot-kampen-for-demokrati_6986291.svd