Snårig väg till makten för kvinnor

Många hinder och prövningar väntar kvinnor som strävar efter ledarposter. Jemen är inget undantag. En grupp kvinnor i huvudstaden Sanaa har därför, enligt tidningen Yemen Observer, tagit initiativ till en kampanj. Målet är en miljon underskrifter till stöd för att kvinnor utses att kandidera i parlamentsvalet 2011.

Det första parlamentsvalet i landet hölls efter Jemens självständighetsdag den 22 maj 1990. Ingen kvinna valdes in. 1997 blev två kvinnor invalda, en av dem omvaldes 2003.
Arbetsgruppen ”Kvinnor i valet 2011” har lanserades på flera håll i landet och undersöker vilka strategier som kan få framstående kvinnor att vilja ställa upp och vad som kan få väljare att rösta in kvinnor.
Khadeeja Andullah al-Khatri, i det styrande partiet General People’s Congress verkställande utskott, säger att kvinnor innehar femton procent av posterna i partiet.
Stiftelsen för kulturell utveckling, The Cultural development program foundation, har sedan 2007 arbetat på att bilda en brett sammansatt påtryckargrupp vars uppgift är att säkra parlamentsplatser för kvinnor i valet 2011, antingen genom en lagändring som kvoterar platser för kvinnor eller genom att partierna tvingas sätta upp kvinnor på sina vallistor.
Ett råd bestående av kvinnliga advokater och aktivister bildades i maj 2009 för att juridiskt arbeta för kvinnor i parlamentet och stödja dem som kandiderar.
En orsak till den låga kvinnorepresentationen i politiken är att partierna har få kvinnliga medlemmar och ännu färre tänkbara kandidater, skriver The Yemen Parliament Watch Project.
Förutom politiska, ekonomiska och sociala problem, finns en stark tradition mot kvinnor i politiken. Dessutom är analfabetismen särskilt utbredd bland kvinnor.
En kvinna som vill kandidera och ge sig in i politiken måste inte bara ta sig igenom den nästan totala manliga dominansen i det politiska ledarskapet, utan också få sin familjs, sina släktingars och sina grannars välsignelse. Det gör det betydligt svårare för en kvinna än för en man att komma in i de inre cirklarna.
Efter varje val anklagar de politiska partierna varandra för att förbise och marginalisera kvinnor, men i verkligheten är de alla tveksamma eller direkt motvilliga till att låta kvinnor kandidera.

Riskabelt att skriva om splittrad kungafamilj

En professor i juridik som undervisar vid universitetet i Riyad har gripits av de saudiska myndigheterna. Orsaken är en artikel han skrev i förra månaden, säger människorättsgruppen Monitor of human rights in Saudi till Sydsvenskan.

Mohammad al-Abdulkareem, 40, lade ut sin artikel på Facebook. I den skriver han att motsättningar inom den kungliga familjen kan orsaka stora problem för stabiliteten i landet. Artikeln citerades flitigt och blev genast ett diskussionsämne på arabiska sajter.
I söndags fick professorn besök av fyra män i sitt hem i Riyad. De hade inget domstolsbeslut, men tog honom ändå med sig.
The Omma Magazine skrev på sin hemsida att Mohammad al-Abdulkareem, som också är tidskriftens redaktör, visste vad som väntade. Flera gånger dagarna innan han greps av polisen, hade han hämtats in för förhör.
– Vi arbetar nu på en skrivelse till inrikesministeriet där vi begär att få träffa Mohammad al-Abdulkareem, att han garanteras en rättvis rättegång och att vi får ta del av anklagelserna mot honom. Men just nu vet vi inte ens var han finns. säger hans advokat Waleed Abu Alkhair.
– Ingen av Saudis tolv nyhetstidningar har rapporterat om gripandet. Inga myndigheter har kommenterat saken utom en talesman för inrikesministeriet, som för brittiska BBC har förnekat all kännedom om att professorn skulle ha gripits.
– För tre år sedan infördes en ny bestämmelse som innebär att den som använder datorer i brottslig verksamhet kan dömas till tio år i fängelse och miljonböter, säger Waleed Abu Alkhair.
al-Abdulkareems artikel, som hade rubriken ”På spaning efter det saudiska folkets öde”, publicerades samtidigt som kung Abdullah, 86, reste till USA för att genomgå två ryggoperationer.
Hans vikarie och bror, kronprins Sultan, 82, sägs lida av cancer. Även nummer tre i tronföljden, prins Nayef, 76, har problem med hälsan.
Det kan när kung Abdullah dör leda till stridigheter inom familjen som får det oljerika kungadömet att krackelera, skriver professor al-Abdulkareem:
”Vad händer om den kungliga familjen kollapsar i interna motsättningar eller på grund av yttre faktorer. Ska nationens och folkets öde avgöras av om den kungliga familjen består eller försvinner? … En del av medlemmarna missbrukar sin position och tjänar enbart sina egna intressen genom girighet, manipulation och mutor.”
Saudiarabiens grundare Abdul-Aziz hade 43 söner. Efter hans död gick makten till den äldste som lämnade den vidare till sin bror, men de flesta i den generationen är i 80-årsåldern, och de yngsta runt 65. Det är motsättningarna i familjen och dess eventuella konsekvenser, som tas upp i artikeln.
Vad som väntar professor al-Abdulkareem själv är, enligt hans advokat, troligen en rättegång där han anklagas för att ha förolämpat den kungliga familjen.
– Eftersom Saudiarabien inte har en strafflag är det omöjligt att veta vilket straff han får, säger Waleed Abu Alkhair.

Migranter fastnar vid gränsen mot Saudiarabien

Saudiarabiska myndigheter har skickat ännu en migrant från Afrika till Haradh, gränsstaden mellan Jemen och Saudiarabien, uppger NabaNews i Jemen.

Förhållandena för människor som sitter fast där förvärras, skriver tidningen och hänvisar till International Organisation for Migration, OIM.
Just nu kommer 76 nya migranter varje dag. Dessutom har 17 000 jemenitiska familjer flytt till staden för att undkomma striderna mellan den shiitiska Huthi-gerillan och regeringsvänliga stammar som rasar i gränstrakterna.
"Saudiska myndigheter har skärpt gränskontrollerna. Migranterna strandar i Haradh efter den mycket långa resan runt Afrikas horn, samtidigt som situationen längs gränsen förvärras", säger Emily Page från FN-organets UNHCR till NabaNews.
Två av tre migranter som tar sig till Saudiarabien avvisas och hamnar i Haradh utan pengar, mat och vatten, i stort sett utan andra ägodelar än de kläder de har på sig.
Många afrikaner ser Jemen som ett transitland, en genomfart, på vägen mot målet: Saudiarabien. De flesta som fastnar vid gränsen eller skickas ut från Saudiarabien har startat sin resa i Somalia, Etiopien eller Sudan. Många av dem lider av malaria, tuberkulos, tyfus eller undernäring. I sina försök att överleva äter de vad som helst, säger IOM.
Översättning: Karen Söderberg

Barn ska hjälpa barn i krig

Hana Al-Khamri är journalist från Jemen som arbetat i Saudi­arabien. Det senaste halvåret har hon varit på danska dagstidningen Information. Den närmaste veckan förser Hana Al-Khamri Sydsvenskans läsare med den hetaste nyheten för dagen i hennes hemland.

Jemens parlament är i dag och tre dagar framåt värd för Barnens parlament. Barn mellan tretton och femton år ska tillsammans med FN-organet Unicef och lokala organisationer diskutera och försöka finna lösningar på barnens situation i den väpnade konflikt som pågår i Jemen.
Barnparlamentet kan kalla in representanter och experter från olika ministerier, som försvar, hälsa och nationell säkerhet, och fråga ut dem om vad de gör för att förbättra barnens situation, rapporterar tidningen Algomhuria.
Unicef är med för att uppmärksamma politiker och tjänstemän på hur tillvaron är för barn som tvingats på flykt, och hur man på andra håll kunnat hjälpa barn i flyktingläger.
Ledamöterna i Barnens parlament har utsetts av sina skolor runt om i Jemen.
Ett av deras förslag är att man upprättar särskilda domstolar för barn som är indragna i väpnade konflikter, där utgångspunkten är att barn är offer för krig, inte kriminella barn. De vill också att man forskar om hur krig påverkar barn och gör en handlingsplan för hur barn kan få hjälp.
Den senaste rapporten från den lokala barnrättsorganisationen Seyaj säger att sedan i augusti har 87 barn dödats i konflikten i Nordjemen. Och både de nordjemenitiska shiitiska rebellerna och de regeringstrogna milisstyrkorna anklagas för att använda sig av barnsoldater.
Vart femte barn i Jemen har, enligt rapporten, sett någon bli skadad och sju procent har sett en människa dödas.
Konflikten mellan rebel­lerna och regeringsstyrkorna har pågått i sex år. I södra Jemen har en allvarlig situation förvärrats den senaste tiden och slår nu hårt mot barnens hälsa, utbildning och behov av skydd.