-->
Hana Al-Khamri
Ett litet arabiskt kungadöme spelade fram till den arabiska våren en avgörande roll i att dämpa
konflikter i Mellanöstern. Denna oljeproducerande stat agerade snabbt när de arabiska upproren
inleddes och har sedan dess spelat en viktig roll genom att delta i den NATO-ledda interventionen
i Libyen och stödja sanktioner mot Syrien. Nu anklagas det lilla landet för att stödja islamister i
regionen.
Kungadömet är Qatar. Landet som förvandlats från en liten ökennation till ett mäktig regional
maktcentra som vann den prestigefyllda kampen över London om att arrangera fotbolls-VM 2022.
Qatar styrs sedan 1995 av prins Hammid bin Khalif al-Thani som avsatte sin fader från tronen
genom en oblodig kupp medan denne var på semester i Schweiz.
- Sedan dess har vi gått igenom enorma politiska förändringar, säger en diplomat från Qatars
utrikesdepartement mot löfte om att få vara anonym eftersom han inte har tillåtelse att tala med
media.
Qatar har utvecklat nära relationer med de flesta politiska maktcentra från Washington till Teheran.
Landet har nära kontakter Hamas, Hezbollah och Israel, och till helt nyligen med regimen i Syrien.
Numera stödjer Qatar den syriska oppositionen. Nyligen erbjöd de sig att facilitera förhandlingar
om konflikten mellan talibanerna och USA i Afghanistan, genom att tillåta talibanerna att öppna ett
officiellt kontor i huvudstaden Doha.
Qatar har den senaste tiden stått värd för ett imponerande antal stora konferenser och med
varierande resultat medierat interna konflikter i Palestina, Yemen och Sudan. Qatars mest
lyckosamma försök att mediera konflikter hittills skedde i Libanon 2008. Qatar spelade en
viktig roll när den libanesiska regeringen och den Hezbollah-ledda oppositionen slöt fred och de
libanesiska fraktionerna formade en nationell enighetsregering. Många experter menade då att
det varit enkelt för Doha att nå en lösning på konflikten eftersom de hade inflytande över alla
fraktioner.
Men det finns dem som menar att Qatar spelar ett högt spel. Omar Al-Hasan, direktören för the
Gulf Center for Strategic studies i Kairo, tror att kungadömet försöker ta på sig en för stor politisk
kostym.
- Att blanda sig andra länders angelägenheter kommer att slå tillbaka mot Qatar, säger han över
telefon från sitt kontor i Kairo.
Grunden för Qatars nya politiska och ekonomiska inflytande är de enorma gas- och oljetillgångarna
landet besitter. I Qatar finns världens tredje största gasfyndigheter. Landet har endast 400 000
invånare, men bebos av ytterligare 1,5 miljoner gästarbetare. Qatar har världens högsta inkomst per
capita.
- Naturresurserna ger Qatar möjlighet att ge generöst finansiellt stöd till olika grupper i regionen.
Men det är viktigt att lyfta fram Al Jazeeras roll, som ger Qatar nödvändigt internationellt
erkänande. Nyhetskanalen kontrolleras av emiren och tjänar statens intressen, hävdar Omar Al-
Hasan.
Bedömare anser att det maktvacuum som uppstått efter att de mäktigaste arabländerna Egypten och
Saudiarabien fått interna problem, har skapat möjligheter för Qatar att stärka sin roll i regionen.
Den amerikanska militärbasen ”Al Udeid”, som etablerades i Qatar 2003, anses vara den viktigaste
flygbasen i hela Mellanöstern och många tror att Doha ser den militära amerikanska närvaron i
landet som ett viktigt skydd mot landets grannar.
Kungadömet har sedan den arabiska våren fört en allt mer aggressiv utrikespolitik. Landet stödde
deltog i NATO:s militära intervention i Libyen och det finns starka bevis för att Qatar stödde det
väpnade upproret mot Khadaffi med bland annat vapen. Qatar har ivrigt förespråkat sanktioner mot
Assads regim i Syrien och tros av många underblåsa den syriska revolutionen bakom kulisserna.
Egyptiska demokratiaktivister menar att Qatar har stött de konservativa islamister som kallas
Salafister och hjälpt dem få en stark ställning i Egypten.
- Vi är chockade över vilka enorma resurser Salafisterna har tillgång till. De har till och med startat
en egen tv-kanal och alla vet om att det är Qatar som finansierar deras rörelse, säger Samar Yehia,
aktivist från Kairo under ett besök i Stockholm där hon deltog vid ett feministiskt forum.
Diplomaten vid Qatars utrikesdepartement ger dock en helt annan bild.
- Vi har fått ett rykte om att vara en neutral aktör som inte är del av Mellanösterns konflikter. Vi vill
stabilisera regionen och skydda oss själva och våra investeringar från konsekvenserna av konflikter,
säger diplomaten som vill vara anonym.
Det är vida känt Qatar erbjudit en fristad åt en rad framstående politiska islamister från hela världen.
Ett exempel är den välkända egyptiska tv-imamen Yusuf al-Qaradawi som numera lever i Qatar
och har ett eget program på Al Jazeera som heter ”Sharia och livet”. Hamasledaren Khaled
Mashaal är ett annat exempel, liksom den libyska imamen Al al-Sallabi, som just återvänt till sitt
hemland från sin tillflyktsort i Qatar.
- Vi har igen politisk agenda. Vi hotar ingen och har inga strategiska intressen. Därför har vi fått en
unik position som medlare vid kriser, betonar diplomaten från Qatar.
Diplomater från väst har sagt till den brittiska tidningen the Guardian att Qatar kringgår
internationella överenskommelser för att stärka sin egen agenda. ”Det finns en känsla att Qatar har
stött vissa individer med pengar” sade källan till den brittiska tidningen.
Många salafister represeterar en tolkning av islam som liknar den wahhabitiska tolkningstraditionen
som de flesta qatarier följer.
- Qatar kan inte verka ensamt, de måste samarbeta med sina grannländer. Annars kommer Qatar att
bli isolerade regionen, varnar Omar Al-Hasan från Gulf Center for strategic studies in Cairo.
Kunngadömet har en advisory coucil, vars medlemmar utnämns av prinsen. Det finns inget
parlament och inga politiska partier. Precis som kungarna i marocko och Jordanie, utlyste prinsen
politiska reformer när den arabiska våren bröt ut. Från och med 2013 kommer därför 30 av de 45
platserna till Qatars advisory council att väljas av folket.
Frågan är om Qatars förhållningssätt till den arabiska våren kan riskera att destabilisera Qatars
traditionellt balanserande roll? Kanske håller Qatar helt på att lägga om sin politiska kurs? Beror
stödet till islamisterna på att Qatar räknar med att islamisterna kommer att bli den nästa stora
politiska spelaren i Mellanöstern?
Diplomaten i Qatar vägrar att svara på dessa frågor. Omar Al-Hasan från Gulf Center for strategic
studies in Cairo tror att Qatar slagit in på en farlig väg.
- Qatar kan inte esamt möte kosekvensera av deras äventyrliga utrikespolitik. Den nya policyn
kommer att slå tillbaka mot dem, tror han.
Ett litet arabiskt kungadöme spelade fram till den arabiska våren en avgörande roll i att dämpa
konflikter i Mellanöstern. Denna oljeproducerande stat agerade snabbt när de arabiska upproren
inleddes och har sedan dess spelat en viktig roll genom att delta i den NATO-ledda interventionen
i Libyen och stödja sanktioner mot Syrien. Nu anklagas det lilla landet för att stödja islamister i
regionen.
Kungadömet är Qatar. Landet som förvandlats från en liten ökennation till ett mäktig regional
maktcentra som vann den prestigefyllda kampen över London om att arrangera fotbolls-VM 2022.
Qatar styrs sedan 1995 av prins Hammid bin Khalif al-Thani som avsatte sin fader från tronen
genom en oblodig kupp medan denne var på semester i Schweiz.
- Sedan dess har vi gått igenom enorma politiska förändringar, säger en diplomat från Qatars
utrikesdepartement mot löfte om att få vara anonym eftersom han inte har tillåtelse att tala med
media.
Qatar har utvecklat nära relationer med de flesta politiska maktcentra från Washington till Teheran.
Landet har nära kontakter Hamas, Hezbollah och Israel, och till helt nyligen med regimen i Syrien.
Numera stödjer Qatar den syriska oppositionen. Nyligen erbjöd de sig att facilitera förhandlingar
om konflikten mellan talibanerna och USA i Afghanistan, genom att tillåta talibanerna att öppna ett
officiellt kontor i huvudstaden Doha.
Qatar har den senaste tiden stått värd för ett imponerande antal stora konferenser och med
varierande resultat medierat interna konflikter i Palestina, Yemen och Sudan. Qatars mest
lyckosamma försök att mediera konflikter hittills skedde i Libanon 2008. Qatar spelade en
viktig roll när den libanesiska regeringen och den Hezbollah-ledda oppositionen slöt fred och de
libanesiska fraktionerna formade en nationell enighetsregering. Många experter menade då att
det varit enkelt för Doha att nå en lösning på konflikten eftersom de hade inflytande över alla
fraktioner.
Men det finns dem som menar att Qatar spelar ett högt spel. Omar Al-Hasan, direktören för the
Gulf Center for Strategic studies i Kairo, tror att kungadömet försöker ta på sig en för stor politisk
kostym.
- Att blanda sig andra länders angelägenheter kommer att slå tillbaka mot Qatar, säger han över
telefon från sitt kontor i Kairo.
Grunden för Qatars nya politiska och ekonomiska inflytande är de enorma gas- och oljetillgångarna
landet besitter. I Qatar finns världens tredje största gasfyndigheter. Landet har endast 400 000
invånare, men bebos av ytterligare 1,5 miljoner gästarbetare. Qatar har världens högsta inkomst per
capita.
- Naturresurserna ger Qatar möjlighet att ge generöst finansiellt stöd till olika grupper i regionen.
Men det är viktigt att lyfta fram Al Jazeeras roll, som ger Qatar nödvändigt internationellt
erkänande. Nyhetskanalen kontrolleras av emiren och tjänar statens intressen, hävdar Omar Al-
Hasan.
Bedömare anser att det maktvacuum som uppstått efter att de mäktigaste arabländerna Egypten och
Saudiarabien fått interna problem, har skapat möjligheter för Qatar att stärka sin roll i regionen.
Den amerikanska militärbasen ”Al Udeid”, som etablerades i Qatar 2003, anses vara den viktigaste
flygbasen i hela Mellanöstern och många tror att Doha ser den militära amerikanska närvaron i
landet som ett viktigt skydd mot landets grannar.
Kungadömet har sedan den arabiska våren fört en allt mer aggressiv utrikespolitik. Landet stödde
deltog i NATO:s militära intervention i Libyen och det finns starka bevis för att Qatar stödde det
väpnade upproret mot Khadaffi med bland annat vapen. Qatar har ivrigt förespråkat sanktioner mot
Assads regim i Syrien och tros av många underblåsa den syriska revolutionen bakom kulisserna.
Egyptiska demokratiaktivister menar att Qatar har stött de konservativa islamister som kallas
Salafister och hjälpt dem få en stark ställning i Egypten.
- Vi är chockade över vilka enorma resurser Salafisterna har tillgång till. De har till och med startat
en egen tv-kanal och alla vet om att det är Qatar som finansierar deras rörelse, säger Samar Yehia,
aktivist från Kairo under ett besök i Stockholm där hon deltog vid ett feministiskt forum.
Diplomaten vid Qatars utrikesdepartement ger dock en helt annan bild.
- Vi har fått ett rykte om att vara en neutral aktör som inte är del av Mellanösterns konflikter. Vi vill
stabilisera regionen och skydda oss själva och våra investeringar från konsekvenserna av konflikter,
säger diplomaten som vill vara anonym.
Det är vida känt Qatar erbjudit en fristad åt en rad framstående politiska islamister från hela världen.
Ett exempel är den välkända egyptiska tv-imamen Yusuf al-Qaradawi som numera lever i Qatar
och har ett eget program på Al Jazeera som heter ”Sharia och livet”. Hamasledaren Khaled
Mashaal är ett annat exempel, liksom den libyska imamen Al al-Sallabi, som just återvänt till sitt
hemland från sin tillflyktsort i Qatar.
- Vi har igen politisk agenda. Vi hotar ingen och har inga strategiska intressen. Därför har vi fått en
unik position som medlare vid kriser, betonar diplomaten från Qatar.
Diplomater från väst har sagt till den brittiska tidningen the Guardian att Qatar kringgår
internationella överenskommelser för att stärka sin egen agenda. ”Det finns en känsla att Qatar har
stött vissa individer med pengar” sade källan till den brittiska tidningen.
Många salafister represeterar en tolkning av islam som liknar den wahhabitiska tolkningstraditionen
som de flesta qatarier följer.
- Qatar kan inte verka ensamt, de måste samarbeta med sina grannländer. Annars kommer Qatar att
bli isolerade regionen, varnar Omar Al-Hasan från Gulf Center for strategic studies in Cairo.
Kunngadömet har en advisory coucil, vars medlemmar utnämns av prinsen. Det finns inget
parlament och inga politiska partier. Precis som kungarna i marocko och Jordanie, utlyste prinsen
politiska reformer när den arabiska våren bröt ut. Från och med 2013 kommer därför 30 av de 45
platserna till Qatars advisory council att väljas av folket.
Frågan är om Qatars förhållningssätt till den arabiska våren kan riskera att destabilisera Qatars
traditionellt balanserande roll? Kanske håller Qatar helt på att lägga om sin politiska kurs? Beror
stödet till islamisterna på att Qatar räknar med att islamisterna kommer att bli den nästa stora
politiska spelaren i Mellanöstern?
Diplomaten i Qatar vägrar att svara på dessa frågor. Omar Al-Hasan från Gulf Center for strategic
studies in Cairo tror att Qatar slagit in på en farlig väg.
- Qatar kan inte esamt möte kosekvensera av deras äventyrliga utrikespolitik. Den nya policyn
kommer att slå tillbaka mot dem, tror han.
